Gubbröra…
...blev det hemma hos basen Jan häromkvällen. Där samlades då hela barytonstämman, alltså alla basar och tenorer i Körklangen. Kören växer och mansstämmorna, som vanligtvis brukar vara körens akilleshäl, har blivit riktigt maffiga. Nu är vi fjorton  grabbar i Körklangen men fortfarande betydligt  fler tjejer förstås eftersom alt- och sopranstämmorna också växer så  det knakar. Körklangen består nu av totalt 35 sångare, som just nu drillas av körledare Anna Mörners taktpinne inför premiären i april på vårt nya kördrama.
Syftet med gubbröran var förstås att öva lite extra på låtarna till föreställning. Och om vi får säga det själva så lät det inte så pjåkigt när vi tog ton i dessa härliga låtar med regissör Martins nya mästerliga texter. Hittills har vi en handfull sånger att jobba med. Ytterligare ett tiotal ligger och väntar på att bli sjungna. Så det lär bli fler extrarep. Mer gubbröra. 
Bas och tenor i all ära, men en riktigt kraftfull barytonstämma som fyller rummet är riktigt häftig.
Lyssna och titta på videosnutten här nedanför!
Och/eller kom på vår föreställning.
Premiär allså den 2 april.

Tillbaka på ”Foxtrotscenen” igen !
Ja, i går var en viktigt dag för Körklangen. För första gången samlades hela kören för manuskollationering. Vi satt i en stor ring på Kulturhuset Najadens scen. Det var roligt, spännande och lite nostalgiskt. Vi var tillbaka på den scen där vi för nästan exakt två år sedan, den 27 oktober 2019, spelade den allra sista föreställningen av vårt bejublade kördrama ”Foxtrot i folkhemmet” .  Och nu är det dags igen. Med samma regissör, Martin Odd, samma körledare, Anna Mörner, men med en större och lite ombildad kör skall vi börja en ny resa, med ett nytt drama och med premiär i april.
Nu väntar oss ett nytt spännande äventyr. Och vilket manus Martin fått ur sig. Han är en mästare på dramaturgi, på att bygga upp en berättelse och med driv föra den framåt. Några av de bärande rollerna i föreställningen är redan tillsatta och nu fick vi alla läsa och känna på replikerna. Jag tror alla är lika spända på vad som kommer att bli hans eller hennes roll. Vilken karaktär blir min? Vilka repliker skall komma från min mun?
När vi är klara skall vi presentera en högaktuell berättelse. En körteaterföreställning i två akter. En story med både slips och flätor. Så nu börjar en tuff period för alla sångare och skådespelare i Körklangen. Ännu en gång skall vi leva upp till vårt rykte – Kören som aldrig står still.
Vi skall plugga och lära oss ett teatermanuskript på 57 sidor och vi skall sätta både text och musik till 16 nya körsånger.
Puh!!!
Vill du följa vårt arbete fram till premiären den 2 april? Vill du veta hur det går? Titta då in här då och då och stilla din nyfikenhet.
 

                                                     Körklangen 1983
 

Vad är det som lockar hos Körklangen? Våra ljuva toner?  Eller kanske den dramatiska ådran. Alltså kören som inte bara sjunger utan också spelar teater. Kören som aldrig står still.
Frågan är relevant eftersom vi under den senaste tiden haft en stor tillströmning av nya nyfikna sångare till vår kör. Ett helt gäng tjejer. Sopraner och altar. Och en handfull killar till bas- och tenorstämmorna. Kul och välbehövligt, tycker vi. Och spännande.
För de allra flesta av dessa nytillskott är det dock säkert inte känt att det var Halmstads Hembygdskör, bildad redan 1942, som i början av 1970-talet bytte namn till Körklangen i ett försök att locka till sig nya medlemmar. Då var tillväxten av ny körsångare så dålig att en nedläggning av kören var hotande nära. I dag är situationen en helt annan, och betydligt mer angenäm.
Våra nya körmedlemmar kan glädja sig åt att ha hamnat i en kör som har närmare 30 års erfarenhet av kördramatik. Det var 1995 som Körklangen första gången stod på en teaterscen (på Kulturhuset i Halmstads Folkets park) och blandade körsång och teater. Föreställningen hette ”Alla springer omkring” och det var där vi symboliskt kastade notbladen och de svarta pärmarna och blev ”Kören som aldrig står still”. Därefter har det blivit ett tiotal kördramatiska föreställningar.  ”Lyckans Hotell” (1997), ”Kör som folk” (2002), ”En vanföreställning” (2005) och ”Next stop Motown” (2015) är bara ett axplock.
Nu är vi på väg mot vår nästa stora körteaterproduktion, som förhoppningsvis kommer att glädja inte bara publiken utan också våra nya körmedlemmar.
Vi har mycket hårt, men också roligt, jobb framför oss. Så välkomna in i gänget och välkomna upp på scenen säger vi till våra nykomlingar.
Premiär på Kulturhuset Najaden den 2 april 2022.
 

                                                         Körklangen 2014
 

Spänningen stiger inför vår kommande föreställning. Häromdagen rasslade det till i våra mailkorgar. Vår regissör och manusförfattare, Martin Odd, hade släppt  ifrån sig sitt verk. Plötsligt satt vi där, som förväntansfulla små barn på julafton, med ett färdigt manus i våra händer.  Alla våra tankar och förhoppningar kring ett nytt spännande kördrama hade förvandlats till en realitet. En färdig scenproduktion, med rollista och allt, som nu bara ligger och väntar på att bli repeterad och klar att möta sin publik. Snart skall karaktärer, som Miriam, Konrad och Babbe, ta sig upp på scenen och börja finslipa sina repliker inför premiären i april.
Det blir ett drama i två akter, fyllda av engagemang, humor 
och dynamisk körmusik. Vår musikaliska ledare Anna Mörner jobbar hårt för att få alla toner på rätt plats i våra strupar. Det handlar om närmare ett 20-tal sånger. De flesta med nyskrivna texter.  Ännu så länge övar vi på våra ordinarie tisdagskvällar, men snart kommer tumskruvarna att dras åt. Mycket hårt jobb väntar.  I skrivande stund kommer  t.e.x ett besked om en kördag som skall ägnas åt röst- och rytmikövningar. Det är dax att kavla upp skjortärmarna för att få allt på plats till premiären den 2 april.
Just det - premiär på Kulturhuset Najaden den 2 april!