Ridåfall

Ridå! Vårt äventyr är över. Vår resa är slut.
Efter tre fantastiska föreställningar med ”Foxtrot i Folkhemmet” kan vi se tillbaka på, och njuta av, en osannolik prestation. Vi lyckades med det unika att, ett år efter en urpremiär, väcka liv i projektet igen, skärpa det ytterligare och, i tre olika föreställningar, upprepa succén. Vi har all anledning att vara nöjda och stolta. Finalföreställningen var helt otrolig. En nästan knökfull salong och entusiastisk publik.
Men nu infinner sig den stora tomheten. Saknaden sköljer över oss. Efter att vi i flera månader levt och umgåtts mycket nära varandra, skrattat, svettats och kämpat tillsammans, kastas vi brutalt ut i de vanliga vardagsrutinerna igen. Körövning bara på tisdagskvällarna. Prick klockan sju!
Som vanligt är det med blandade känslor av vemod och stolthet som vi lämnar scenen efter ett lyckat projekt. Nu lägger vi också ”Foxtroten” bakom oss och fogar den till raden av minnesvärda musikteateruppsättningar, sammanlagt ett tiotal, som bär Körklangens välkända signum.
Men vi tänker inte vila på lagrarna. Det finns redan nya idéer. Körklangen kommer tillbaka. Och vem vet. ”Foxtroten” kanske inte är begravd ännu. Fortsätt följa vår blogg så får ni besked.
Till sist ett stort och varmt tack till vår musikaliska ledare Anna Mörner, vår regissör Martin Odd och  vår koreograf Anette Cortese. Tack också till våra eminenta musiker Axel Crone, Daniel Jigsved, Joakim Dahlström och Anna Mörner.
Och sist, men inte minst: Tack kära publik!
Ni har varit enastående!