Så var det dags för den traditionella julavslutningen med kören. Tiden går fort och det har varit ett turbulent år. Coronan har varit ett allt överskuggande orosmoln, men med glädje och lust har vi jobbat hårt med vår kommande föreställning och lyckats hålla oron ifrån oss. Fantastiska låtar, Elvis, David Bowie, Beatles bland andra, har fått oss att glömma smittan. Lyssna på Elvis jullåt Blue Christmas här ovanför.
Vi får hoppas att lusten håller i sig även nästa termin och att tidsschemat håller med planerad premiär den 2 april. Den 19 mars kliver vi upp på Kulturhuset Najadens scen och fortsätter våra repetitioner där.
Tisdagskvällen ägnades åt en timmes körsång och en timmes julfika. Kaffe, glögg, bullar och godis. Mysigt som vanligt när vi får lite mer tid att umgås och inte bara sjunga. Men det kommer nog att bli en del sjungande under julhelgen också. Det gäller att hålla både sångerna och stämbanden igång. Kanske blir det Elvis och Bowie i stället för ”Hej tomtegubbar” och ”Bjällerklang”.
Till dig som följer Körklangen, man får väl hoppas att det är en och annan även utanför den innersta körkretsen, Till er säger vi nu God Jul och Gott Nytt År. Vi ses och hörs igen  på andra sidan nyår.
Då börjar det också snart bli dags att boka plats till vår premiär den 2 april.
 

mNär skall vi bli kvitt denna förhatliga Covid19? 
Efter något som kändes som ett oändligt lååångt uppehåll i vårt sjungande, på grund av smittorisken, kom vi i höstas äntligen igång igen, ringrostiga och sångsugna. Nu är vi alla vaccinerade och sedan en tid jobbar vi för fullt mot vårt nästa projekt. Ett kördrama med planerat premiärdatum den 2 april.
Vi är inspirerade och peppade, men vi känner också hur covidspöket åter nosar oss i nacken. Vi vet ju att körsång är en utsatt verksamhet i pandemitider och nu läser vi att den välrenommerade manskören Orphei Drängar drabbats av Covid och tvingats ställa in flera konserter. Trots att alla är fullvaccinerade och man följt alla försiktighetsåtgjärder har smittan spridits i kören. 
Nu har man anmodat forskare att undersöka hur smittan, trots allt, kunnat få fäste.
Det beskedet ser också vi i Körklangen fram emot.
Vi satsar målmedvetet, men med största försiktighet, mot premiär, som planerat, den 2 april.
Och i väntan på besked, varför inte lyssna lite på just Orphei Drängar.
Här med Lena Nyman i en liten välkänd småfräck låt.

” Nu skall  hela rasket rivas, nu skall hela rasket bort….”
Per Myrbergs gamla kända slagdänga blev plötsligt smärtsamt aktuell.
Striden om det anrika gamla Kulturhuset är över. Kulturen i Halmstad gråter. 
År av blod, svett och tårar har offrats för att rädda detta kulturparadis i Halmstads Folkets Park. Ett engagemang som kommunen nu trampat på. På tisdagen fattade kommunfullmäktige beslutet som banar väg för grävskoporna.  Om inte folkviljan får stöd i högre instans kommer Kulturhuset att jämnas med marken.
Obarmhärtigt, sorgligt och svårt att förstå.
En artikel i Hallandsposten fick körkompisen Tomas att reagera (bilden nedanför).
Vi håller alla med. Var finns logiken?

                                   Sista striden om Kulturhuset

Ett fackeltåg lyste på lördagskvällen upp decemberhimlen när sista striden stod om det gamla kulturhuset i Folkparken i Halmstad. Med hopp om ett ljus i mörkret för det gamla kulturhuset, som nu hotas av rivning, hade cirka 150 Halmstadbor samlats till en ljusmanife station. Sångare ur Körklangen var också på plats i ett sista försök att rädda det hus som i många år var körens hemvist och scen för en rad av våra framgångsrika körteaterföreställningar. Huset där Körklangen danats från konventionell ”pärmkör” till något av ett sjungande teatersällskap. Det var här Körklangen ”kastade” noterna och blev ”Kören som aldrig står still”.
 I elfte timmen, inför kommunens avgörande beslut på tisdag, den 14 december, ville folkmassan få politikerna att vakna och stoppa mordet på det älskade teaterhuset.
Med flämtande facklor, tal och sång manifesterade folket sitt engagemang för det gamla teaterpalatset som för generationer av Halmstadbor varit en kulturell guldgruva med sitt utbud och skapande- teater, dans, sång och multikonst.
”Riv ej vårt hus, riv ej vårt hus, riv ej vårt hus vi behöver det", sjöng Körklangen. Och medan facklorna falnade och mörkret tätnade drog sig kulturens förkämpar tillbaka i hopp om att kommunfullmäktige på tisdag skall fatta rätt beslut. Ett beslut att inte låta det älskade kulturhuset falla offer för bostäder.

Med stora kliv närmar vi oss ögonblicket då Körklangen åter skall få stå på scenen. Vårt nya kördrama skall vara klart för premiär den 2 april och innan dess skall vi  införliva vår  repertoar med en massa nya låtar.  
Som sångare i Körklangen har vi fått tolka och njuta musik av många stora artister. Beatles, Dylan, Queen och Stevie Wonder, för att bara nämna några.
Härlig musik som körledare Anna, under årens lopp vaskat fram, och till stor del även arrangerat för kören.
Och nu sätter vi tänderna i två legender, Elvis Presley och David Bowie. Två verkliga giganter.
Visste ni, förresten, att dessa båda storheter, sina olika personligheter till trots, var mycket nära vänner. De hade dessutom samma födelsedag, den 8 januari, även om Elvis var 12 år äldre. Elvis Presley, tuffingen, The king of rock n roll och David Bowie, den  androgyne och outgrundlige, var varandras stora beundrare. De framförde gärna varandras musik och  var på sjuttiotalet också  ytterst nära att inleda ett nära samarbete. Elvis bad Bowie bli hans producent. Men det planersde samarbetet blev dock aldrig av eftersom Elvis gick bort sex månader senare, i augusti 1977. bara 42 år gammal.
Här nedan kan ni höra Elvis sjunga Bowie och Bowie tolka Elvis.
Vad Körklangen skall framföra  av de båda  får ni höra i vår körteater med premiär den 2 april.
 

                                     Bowie tolkar Elvis "I cant help."
 

                                  Elvis sjunger Bowie "Life on Mars"